Hur kan skattesystemet stärka start-ups och SME?

Den 3 december bjöd Karl-Adam Bonniers Stiftelse in till ett rundabordssamtal om hur skattesystemet kan utformas för att bättre stödja utvecklingen av start-ups, små och medelstora företag. Sedan skattereformen 1991 har systemet blivit alltmer komplext genom olika avdrag, punktskatter och differentierade momssatser. Under kvällen diskuterades därför vilka principer som bör vägleda framtida skattereformer för att stärka entreprenörskap, innovation och tillväxt.

Inledningstalare under kvällen var Hans Peter Larsson, skatteansvarig på Föreningen Autoriserade Revisorer (FAR) och Patrick Krassén, policychef på Företagarna. Moderator var Thomas Malmer.

Sänkt skatt på arbete och vidgat personaloptionssystem

Hans Peter betonade att det svenska skattesystemet har utvecklats mycket under de senaste 30 åren genom en rad mindre reformer som slopad arv-, gåvo- och förmögenhetsskatt, sänkta bolags- och arbetsinkomstskatter och förbättrade 3:12-regler. Han menade att en stor skattereform varken är realistisk eller önskvärd, men att fortsatta delreformer är nödvändiga. Även om Sverige i ett internationellt perspektiv har fått ett mer dynamiskt riskkapitallandskap, påtalade han att personaloptionssystemet fortfarande inte fungerar tillräckligt väl, särskilt i jämförelse med anglosaxiska länder där optioner haft en central roll för att sprida värdeskapande till medarbetare.

Hans Peter menade att dagens gränser för kvalificerade personaloptioner, bland annat 150 anställda och 280 miljoner i balansomslutning, är för snävt satta och behöver höjas. Han lyfte också frågan om beskattning av riskkapitalägare, där långvarig osäkerhet riskerar att driva nyckelpersoner och kapital bort från Sverige. Vidare förordade han en sänkning eller på sikt ett avskaffande av den statliga inkomstskatten på arbete samt en förenkling och modernisering av moms- och punktskatter för att säkra svensk konkurrenskraft och tillväxt.

Skatter för småföretag – incitament och hinder

Patrick Krassén underströk inledningsvis att de mindre företagen utgör ryggraden i svenskt jobbskapande. Trots att de små företagen står för en 80 procent av de nya jobben, möter de betydande administrativa och skattemässiga hinder. Han lyfte frågor om finansiering, regler kring värdeminskningsavdrag, räntor och investeraravdrag, samt hur dagens regelverk ofta gynnar vissa företagsformer framför andra.

Patrick pekade på internationella exempel där småföretag ges särskilda skattelättnader, exempelvis lägre bolagsskattesats för mindre företag i Frankrike och Portugal, och utökade FoU-avdrag i Nederländerna. Han efterlyste en tydligare tillväxtagenda i svensk skattepolitik, inte minst för att locka och behålla innovativa företag.

Diskussion om vägvalen framåt

Under rundabordssamtalet diskuterades flera utmaningar, bland annat nuvarande FoU-avdraget. Innovativa företag nekas idag avdraget trots betydande forskningsinsatser. Även svårigheterna för startups att rekrytera internationell kompetens när de inte kan uppfylla lönekravet diskuterades, liksom optionernas avgörande roll för att kunna attrahera talang när lönenivåerna är låga i tidiga skeden. Det framkom även oro för att Sverige riskerar att tappa tillväxtbolag inom exempelvis life science, där internationell konkurrens om både kapital och kompetens är stark. Deltagarna efterfrågade ett mer strategiskt förhållningssätt till ägarfrågor, särskilt i en tid där private equity och kortsiktigt ägande ökar.

Rundabordssamtalet visade att även om Sverige står starkt internationellt finns betydande möjligheter att ytterligare stärka konkurrenskraften för både start-ups och småföretag. En gemensam nämnare i diskussionen var behovet av ett enklare och mer tillväxtorienterat skattesystem som bättre stödjer entreprenörer, attraherar talang och håller kvar växande bolag i Sverige. Ett steg i den riktningen kan vara en sänkning eller avskaffning av den statliga inkomstskatten på arbete.