Till innehåll
Hem / Aktuellt / Hur ska Sverige finansiera och genomföra framtidens infrastruktur?

Hur ska Sverige finansiera och genomföra framtidens infrastruktur?

november 16, 2026

Rent vatten i kranen, tåg som rullar och tillförlitlig el när den behövs. Mycket av det vi tar för givet vilar på infrastruktur som tar decennier att bygga och som Sverige nu i hög grad behöver förnya och rusta. Hur det ska prioriteras, finansieras och genomföras stod i centrum när Karl-Adam Bonniers Stiftelse den 10 november, i samarbete med House of Governance and Public Policy vid Handelshögskolan i Stockholm, bjöd in till ett middagssamtal om en planerad forsknings- och utbildningssatsning på infrastruktur.

Sverige står inför omfattande investeringsbehov inom energi, transport, vatten och avlopp samt digital och beredskapsrelaterad infrastruktur. Det är utmaningar som sällan är enbart tekniska. De rör också privat och offentlig finansiering, samhällsekonomiska prioriteringar, tillstånd, samordning och styrning över infrastrukturens hela livscykel. Hur ska Sverige prioritera, finansiera och genomföra den infrastruktur som samhället behöver och som tar decennier att bygga?

 

Långsiktighet, samordning och ledarskap

Kvällen inleddes av professorerna Erik Berglöf och Karl Wennberg, som konstaterade att infrastrukturfrågan stått i fokus sedan House of Governance and Public Policy grundades och blivit än mer aktuell i ljuset av det försämrade säkerhetsläget.

Erik Berglöf, med lång erfarenhet från bland annat den asiatiska infrastrukturinvesteringsbanken, beskrev varje infrastrukturprojekt som ett slags experiment: komplext och långsiktigt, ofta med ett kvartssekel mellan idé och färdig anläggning. Hans erfarenhet är att de mest framgångsrika projekten inte främst handlar om teknik, utan om förmågan att samla aktörerna kring ett gemensamt mål. Det kräver stabil och förutsägbar politik, långsiktigt förtroende och tydligt ledarskap.

Han vidgade också bilden av vad infrastruktur är. Natur och miljö beskrev han som vår mest grundläggande infrastruktur och han pekade på hur verktyg för infrastrukturinvesteringar i allt högre grad används även på miljöområdet. Samtidigt lyfte han behovet av att väga in ett hälsoperspektiv i hur vi investerar i infrastruktur.

Karl Wennberg knöt an till behovet av att arbeta över gränser. “Society has problems, we have departments”, sammanfattade han och påpekade att samhällets utmaningar sällan är avgränsade till en disciplin eller en sektor. Frågan han ställde var vilken forsknings- och utbildningskompetens Sverige behöver för att stärka sin genomförandeförmåga och hur akademi, näringsliv, myndigheter och politik tillsammans kan utveckla den kunskap och det ledarskap som hållbara lösningar kräver.

 

Gemensamma teman från samtalet

I de efterföljande bordssamtalen återkom flera teman. Ett var spänningen mellan infrastrukturens långa tidshorisonter, ofta 20 till 30 år, och de betydligt kortare politiska och budgetmässiga cyklerna. I anknytning till det diskuterades om staten skulle kunna föra en balansräkning och en investeringsbudget som ett sätt att betrakta infrastrukturen mer som en långsiktig tillgång. Det skulle göra det eftersatta underhållet betydligt tydligare. Ett annat tema var svårigheten att driva komplexa projekt framåt när många aktörer är inblandade men ingen ensam råder över helheten; samordning, både mellan myndigheter och mellan offentligt och privat, framhölls som avgörande men svår.

Deltagarna diskuterade också utmaningen att upphandla långsiktig funktion när framtida behov och tekniska lösningar är osäkra samt behovet av stärkt beställarkompetens. En annan fråga var hur risker kan fördelas och projekt av-riskas så att både offentligt och privat kapital kan bidra till samhällsekonomiskt motiverade investeringar.

Genomgående betonades också infrastrukturens betydelse för samhällskontraktet. Att grundläggande funktioner som rent vatten, elnät, vägar och järnväg verkligen fungerar är en grund för medborgarnas tillit till samhället – en tillit som blir särskilt viktig i en tid av ökad beredskap.

 

Mot ett nytt initiativ

Avslutningsvis presenterade Karl Wennberg Handelshögskolans tankar om ett kommande initiativ med fokus på infrastruktur inom House of Governance and Public Policy, SSE Infrastructure Initiative, och vad en sådan satsning skulle kunna omfatta. Samtalet blev på så sätt både en kunskapskälla och ett avstamp för att forma ett nytt forskningscentrum som kan stärka Sveriges förmåga att planera, finansiera och genomföra framtidens infrastruktur.

För Karl-Adam Bonniers Stiftelse ligger engagemanget i linje med övertygelsen att långsiktig, tvärsektoriell kunskap är avgörande för Sveriges utveckling. Robust och välfungerande infrastruktur är en förutsättning för konkurrenskraft, beredskap och ett fungerande samhälle och därmed en fråga som angår oss alla.

För dig som vill veta mer om SSE Infrastructure Initiative eller diskutera hur ni kan delta i eller bidra till satsningen på Handelshögskolan, hänvisar vi till jonas.tornblom@hhs.se.

Dela inlägg:
Facebook
Twitter
LinkedIn
Sekretessöversikt

Den här webbplatsen använder cookies så att vi kan ge dig den bästa möjliga användarupplevelsen. Cookieinformation lagras i din webbläsare och utför funktioner som att känna igen dig när du återvänder till vår webbplats och hjälpa vårt team att förstå vilka delar av webbplatsen du tycker är mest intressanta och användbara.