En inblick i det svenska medielandskapet
Sveriges tryckfrihetsförordning är en av de äldsta i världen och en hörnsten i landets demokratiska tradition. Samtidigt som denna tradition står stark förändras medielandskapet snabbt: ny teknik omformar hur information skapas, sprids och konsumeras och gränserna mellan olika medieformer blir alltmer flytande.
Mot den bakgrunden bjöd Karl-Adam Bonniers Stiftelse och Bonniers Familjestiftelse in till ett seminarium om de svenska mediernas roll i samhället – som granskare av makten och som arena för offentlig debatt. Seminariet arrangerades på önskemål från diplomatkårens förening i Stockholm, Association of Diplomats Stockholm (ADS), utifrån en vilja att bättre förstå hur det svenska mediesystemet fungerar. Eftersom pressfrihet och informationsintegritet är avgörande för ett lands demokratiska hälsa är frågorna särskilt angelägna för dem som företräder sina länder i Sverige.
Ett brett internationellt deltagande
Runt borden samlades representanter från 35 länder, mestadels ambassadörer, som tillsammans representerar omkring 40 procent av världens samlade BNP och mer än hälften av jordens befolkning. Att frågan om fria och oberoende medier engagerade en så bred internationell krets säger något om hur centralt ämnet är. Kvällen genomfördes som ett modererat middagssamtal, lett av Thomas Mattsson, senior rådgivare på Bonnier News och tidigare chefredaktör för Expressen.
Självreglering som grund
Diskussionen tog avstamp i den svenska traditionen av tryckfrihet, med rötter i 1766 års tryckfrihetsförordning. En av kvällens viktigaste poänger var att det i Sverige är medierna själva, inte staten, som reglerar pressetiken. Jonas Kanje, Medieombudsman, beskrev hur detta självreglerande system fungerar. Till Medieombudsmannen kan allmänheten vända sig om man anser sig ha blivit orättvist eller oetiskt behandlad i medierna, även när inget lagbrott har begåtts. Systemet bygger på branschens egna etiska regler, finansieras av medierna själva och går tillbaka ända till 1916.
Oberoende, förtroende och lokal närvaro
Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio, beskrev det svenska public service-uppdraget. En central poäng var att svensk public service är oberoende: verksamheten är varken statligt ägd eller politiskt styrd, utan ägs av en fristående förvaltningsstiftelse och finansieras genom en särskild, öronmärkt public service-avgift i stället för via statsbudgeten. Flera av gästerna konstaterade att detta skiljer sig markant från situationen i många andra länder – få har byggt public service-bolag med motsvarande oberoende, roll och finansiering.
Att förtroendet och användningen är hög märks också i siffrorna: omkring sju av tio svenskar har ganska eller mycket stort förtroende för public service. Samtidigt lyfte Benkö den större utmaning som medierna står inför: förhållandet mellan medierna och de globala teknikplattformarna – ett tema som också rymde påverkan från artificiell intelligens och desinformation.
Pia Rehnquist, chef för Bonnier News Local, betonade värdet av lokal journalistik och särskilt av att ha journalister på plats. När förtroendet för stora och starkt kommersiella medier sjunker blir den lokala närvaron allt viktigare: när man vet vem som skriver, och ser att redaktionen finns på orten, ökar tilliten till det som rapporteras. Sverige hör dessutom till de länder i världen där flest prenumererar på digitala nyheter.
Under kvällen påmindes gästerna också om hur ovanlig pressfriheten är globalt. Enligt Reportrar utan gränsers index för 2025 lever bara omkring 1 procent av världens befolkning i ett land där pressfriheten bedöms som god – en påminnelse om att det svenska systemet, med sitt oberoende och höga förtroende, är ett undantag snarare än en regel.
Intresset var stort, och under kvällen framfördes önskemål om att göra seminariet till en årlig tradition och ett tillfälle för nya tjänstemän inom diplomatkåren att snabbt få en djupare förståelse för det svenska medielandskapet. Samtalet blev en påminnelse om hur nära pressfrihet, medieetik och förtroende hänger samman, och om värdet av att mötas över gränser för att dela perspektiv på de frågor som formar våra demokratier.
