Vad formar framtidens relationer mellan EU, USA och Kina?
Världen förändras snabbt. De geopolitiska och geoekonomiska förskjutningar som nu omformar den globala ordningen får djupgående konsekvenser för svenska och europeiska företag som verkar internationellt. För att granska dessa förändringar och bidra till en samlad analys av var vi står och vart vi är på väg arrangerar Karl-Adam Bonniers Stiftelse en serie om två seminarier. Den 8 juni hölls det första.
Frågan är högaktuell. Förhållandet mellan Europa, Kina och USA påverkar i dag villkoren för i stort sett varje företag med internationell verksamhet och utvecklingen går snabbt. Måste företagen välja sida, eller är affärsrelationer med både Kina och USA möjliga och i så fall på vilka villkor? Det var de frågor som ramade in kvällen.
Stiftelsens roll under seminariet var som vanligt att samla olika perspektiv för en konstruktiv dialog. Kvällens två inledningstalare närmade sig ämnet från delvis olika håll. Isaac Stone Fish, grundare och vd för analysföretaget Strategy Risks i New York, anlade ett säkerhets- och riskperspektiv. Fredrik Erixon, grundare och chef för tankesmedjan ECIPE i Bryssel, hade ett handels- och konkurrenskraftsperspektiv. Samtalet modererades av Nick Andersson från Handelshögskolan i Stockholm.
Stone Fish beskrev en oroande utveckling. Han menar att EU nu håller på att inse att Europa är överexponerat mot Kina, samma insikt som USA nådde för fem eller sex år sedan. En av hans mest framträdande poänger var att han tror på ett kommande krig mellan USA och Kina och att Europa då kommer att tvingas ta ställning. Frågan han väckte var: Var placerar sig EU i ett sådant läge? Han pekade också på att EU inte agerar samlat och att Kina förstår att affärsrelationer med europeiska företag kan användas för att driva Pekings intressen.
Erixon var mer återhållsam i fråga om krigsrisken och lyfte i stället handelsmönstren. Han har länge varnat för att en fullständig frikoppling från Kina vore ekonomiskt skadlig, givet Europas djupa beroende av kinesiska leveranskedjor, samtidigt som avriskning på strategiska områden har sina egna kostnader. Han beskrev hur EU och Kina rör sig isär på vissa områden men fortsätter att vara sammanflätade och hur Europas relativa ekonomiska tyngd i världen riskerar att minska över tid.
I det efterföljande samtalet återkom flera teman: att EU sitter i kläm mellan två stormakter med 27 medlemsstater som driver olika linjer, att unionen är fragmenterad särskilt inom försvar och högteknologi och att frågan om en gemensam Kinastrategi, avriskning eller frikoppling, nu börjar diskuteras på allvar. Deltagarna berörde också hur företag som ska ut på nya marknader sällan har råd att satsa på flera samtidigt och hur valet då kan stå mellan Kina och USA.
Detta var det första av två seminarier. Det andra kommer att vända blicken från analys till lösningar och fokusera på vad Sverige och EU kan göra för att förbättra villkoren för företag som gör internationella affärer.
