"CGF har format svensk bolagsstyrning och påverkat den internationella debatten"

När Corporate Governance Forum (CGF) bildades 1993 var begreppet bolagsstyrning fortfarande i sin linda i Sverige. Tre decennier senare har forumet inte bara format hur svensk bolagsstyrning diskuteras, det har också påverkat lagstiftning på nationell nivå, gett Sverige en stark röst i den internationella debatten och informerat en hel generation av beslutsfattare. Grundarna Rolf Skog och Mats Isaksson, tillsammans med dagens forum manager Erik Lidman, reflekterar över resan och blickar framåt.

Bakgrunden till CGF går tillbaka till 1980-talets svenska näringsliv, präglat av korsägande och en stark tjänstemannakultur. Mitt i debatten tillsattes Ägarutredningen 1985, där Rolf Skog och Mats Isaksson under fem år kartlade ägarstrukturer och bolagsstyrning. Arbetet gav dem en internationell utblick som få andra hade i Sverige vid den tiden.

– Vi blev väldigt förtrogna med den då ganska nya diskussionen om bolagsstyrning, inte minst genom kontakter i USA. Två saker som vi tidigt diskuterade var marknaden för företagskontroll och det växande institutionella ägandet, alltså hur fonder och andra ägare påverkade spelet kring företagen, berättar Rolf.

När utredningen var klar saknades fortfarande en plattform där de här frågorna kunde diskuteras kontinuerligt. Idén till ett svenskt forum skissades, enligt egen utsago, på en servett i Central Park i New York. Genom Gunnar Nord och Robert Ohlsson på Företagsjuridik kom de i kontakt med Karl-Adam Bonnier, som direkt såg värdet av att skapa en plattform inom ramen för stiftelsen. CGF hade fötts.

En arena för konstruktiv dialog

Sedan dess har CGF arrangerat närmare 150 seminarier. Deltagarna utgör en krets av ett hundratal personer, däribland företagsledare, större ägare, jurister, institutionella ägare, tjänstemän från Regeringskansliet och experter, varav 50 till 60 brukar närvara vid varje seminarium. Inte sällan har sammankomsterna ett internationellt perspektiv. I dessa möten har något hänt som varit svårt att uppnå på andra arenor.

– Stiftelsens neutralitet öppnar för diskussioner som annars inte skulle bli av. Eftersom deltagarna delar ett genuint intresse för att utveckla svensk bolagsstyrning går det också att ha öppna och konstruktiva samtal. Vi tycker inte alltid samma sak men vi har lyckats forma ett gemensamt sätt att ta oss an frågeställningarna, fortsätter Rolf.

Påverkan i lagstiftning och kod

Att CGF aldrig haft som uttalat syfte att driva lagstiftning hindrar inte att forumets diskussioner satt tydliga avtryck. Den nya aktiebolagslagen 2005 och takeover-lagstiftningen 2006, bär båda spår av det synsätt som utvecklats inom forumet, bland annat synen på starkt ägaransvar, principen om styrelseneutralitet vid uppköpserbjudanden och regler som tydliggör bolagets uppgift att skapa värde.

– Forumet har inte varit där explicit för att påverka lagstiftningen. Men de här samtalen har informerat en hel generation av beslutsfattare på Finansinspektionen, departementen och advokatbyråer. Mycket av den erfarenhet och kunskap som finns där har på något sätt formats av forumets diskussioner, berättar Mats.

Ett särskilt tydligt exempel är Svensk kod för bolagsstyrning från 2005.

– Varenda person som var inblandad i kodarbetet tillhörde forumkretsen. Den svenska koden har ett mycket uttalat ägarperspektiv, till skillnad från flera andra europeiska länders koder. Det är inget vi kan ta åt oss äran för, men forumet har i viktiga delar präglat synsättet hos dem som faktiskt skrev koden, fortsätter Mats.

Från Stockholm till den internationella arenan

CGF:s påverkan har inte stannat vid Sveriges gränser. Parallellt med att forumet etablerades flyttade Mats Isaksson till Paris och kom snart att leda arbetet med OECD:s principer för bolagsstyrning, med Rolf Skog som ledamot i den kommitté som fastställde dokumentet.

– Arbetet inom CGF kom på så sätt att fungera som ingångsvärden i utvecklingen av OECD:s principer, berättar Mats.

Principerna har sedan dess uppdaterats i fyra eller fem versioner, antagits av G20 och utgör fortfarande ett av världens viktigaste ramverk för bolagsstyrning. Samma sak har skett inom EU, där det svenska och nordiska synsättet under lång tid varit svårt att få gehör för men där delar av kommissionen idag är lyhörda.

– Vi har under årens lopp pläderat och pläderat för hur man ska tänka. Att budskapet vunnit gehör beror på två saker: dels att vår syn är ekonomiskt sund och rationell, dels att vi har kunnat vara närvarande personligen i de här processerna under lång tid, fortsätter Rolf.

Oberoendet och blicken framåt

Att CGF kunnat behålla sin särart över tre decennier hänger samman med stiftelsens oberoende, något Mats och Rolf återkommer till som avgörande.

– Stiftelsen förknippas inte med några särintressen. Det har varit helt avgörande för att människor velat återkomma till sammankomsterna. Här är det högt i tak och ingen försöker driva en agenda annat än upplysningsverksamhet och erfarenhetsutbyte, säger Rolf.

På frågan om vilken bolagsstyrningsfråga som är mest underskattad framåt blir svaret reflekterande och kopplar tillbaka till det som var grundfrågan redan i Ägarutredningen.

– Det handlar om vad ägarna har för betydelse i strukturomvandlingen och företagsdynamiken. Om ägarna har en positiv roll för innovation och förnyelse, vilka bolagsstyrningsregler krävs då för att de ska få förutsättningar att spela den rollen? Det är den ständiga frågan. Saker förändras och vi kanske måste skruva på regelverken framåt, menar Rolf.

För Erik Lidman, som idag leder forumet tillsammans med Rolf och Mats, är ägarengagemangets roll också den fråga som behöver mest uppmärksamhet särskilt i ett internationellt perspektiv.

– I Sverige förstår vi varför starka ägare är viktiga. Internationellt finns det fortfarande en misstänksamhet mot kontrollägande och en föreställning att engagerade ägare gynnar sig själva på andras bekostnad. I Sverige ser vi det tvärtom som en resurs som hjälper bolaget framåt. Den synen behöver vi fortsätta plädera för, säger Erik Lidman.

Han understryker forumets fortsatta betydelse för att göra Sveriges röst hörd.

– Utan CGF hade det inte funnits samma gemensamma diskurs. Sverige har varit bra på att engagera sig internationellt och förklara hur vår modell fungerar. Där har forumet varit en viktig kraft och fyller en roll även framåt, avslutar Erik.

Forumets framtid handlar lika mycket om att bevara det som byggts som att utveckla det. Efter mer än trettio år är arbetet att förbättra bolagsstyrning inte ett avslutat projekt utan ett pågående uppdrag med fokus på att hålla den gemensamma svenska bolagsstyrningsdiskursen levande, i en omvärld som förändras snabbare än någonsin.